okej, så nu har jag varit mina två dagar på sjukhuset...och det har verkligen känts bra. dock har ju de flesta på min (min säger jag, haha, varit där två dagar) avdelning cancer, eller någon annan svår blodsjukdom...så det är ju verkligen sorgligt och kämpigt som tusan för de! och jag kände nu idag när jag gick hem att jag ville vara kvar, jag ville vara med, se hur allt utvecklar sig... se om det verkligen är leukuemi t.ex...man får jättefort någon sorts relation till de, jag har varit hos 5 stycken dessa två dagar... och jag kom snabbt in i arbetet, dock har jag ju inte gjort så mycket, mest studerat, men jag har fått ta blodtryck och puls och sådant...mest varit trevlig mot de, och det tror jag bara gör de gott

idag har jag också fått varit med på en crista som de kallade det, cytogenetik, då man bedövar med en tandläkarspruta ungefär, ovanför skinkan, där det är tunnast in till benen, sedan tar man ett rejält verktyg och trycker/borrar sig in genom huden och in i benmärgen, som man sedan tömde på blod, och sen gjordes det om igen, man då tömde man inte blod, utan stack in en "tång" rakt ner i, in i kroppen ner i benmärgen och tog lite av benet...för att få provsvar då. jag erkänner att jag stod lite bakom så att jag kunde titta bort om det behövdes...men som många andra gånger tycker jag att bedövningssprutan är värst, då läkaren böjde och vred och höll på så att det verkligen skulle bedövas...uuuh

Så jag är jättenöjd, det har varit sjukt lärorikt, och jag blev väl bemött! så morn ser jag fram emot att få berätta om det på seminariet ;)

så om jag tvekade innan, det gör jag inte nu. jag vill hjälpa människor, även om man kanske inte kan bota allt, kan man ju fortfarande lindra.

efteråt, gick jag på stan, jag hade sett en klänning på vero moda som jag verkligen ville prova, det är ju sittning snart... det var varmt, det var jävligt, jag var svettig, jag tog en för liten storlek, hmppf....blev arg för att den inte passade, tog en större storlek, jag hade för stora tuttar tydligen,  även i den, och så slutligen fick jag inte igen dragkedjan, som var på sidan..jag inbillade mig att egentligen så skulle det gå att få igen dragkedjan, det hade inte med mig att göra, förutom att jag hade för korta armar..så jag gick och betalade för klänningen, tänkte att jag får väl se till att den passar, när det är dags...riskakor ett par dagar innan, så är det fixat...;)

och köpte de där stövlarna jag suktat efter så länge nu, de passade iaf...det visste jag sen innan!

nu innan läggdags tänkte jag att jag skulle ge klänningen en ärlig chans, jag fick nämligen se att det fanns en liten hake längst upp på dragkedjan...så utan bh och hjälp av haken, så gled dragkedjan nästan upp av sig själv!  Fan vad glad jag blev! jag kände det på mig haha

Det är faktiskt en jättefin klänning! och kostade bara 400 kr...annars hade jag nog inte vågat chansa så friskt ;)

sov gott ---> flen nästa...