man brukar ju prata om att kärleken är blind...och att man aldrig lär sig. hur sårad man än blir så fortsätter man att hänga kvar, trots att risken är stor att man krossas snart igen... det är ju det troligaste.



men ÄNDÅ, så är jag bombsäker (ännu en gång) på att nu jävlar är det dags, denna säsong är det! jag tror på fullaste allvar att våren 2009 kommer jag stå där med glädjetårarna rinnandes för då har Leksands IF tagit klivet upp i elitserien! jag vet det, jag vill det, jag hoppas det!

jag är inte den som ger upp i första taget. det vet vi. det är väl victor ett levande bevis på.




så ikväll har jag och veronica haft hockeykväll, vi fick Linda med oss, hon håller nog också på leksand snart(har hon något val?) vi har käkat nachotallrik, lite glass och druckit cola...riktigt najs! och så piskade de till där moringarna så det räckte och blev över! tack för det!


kommer sova gott. och snart är det ju vår igen....eller hur?